Så tas en detaljplan fram
Sidans innehåll
Detaljplaner regleras genom plan- och bygglagen (PBL), men påverkas också av andra lagar, exempelvis miljöbalken. Normaltid för att ta fram en ny detaljplan är minst ett år från uppstart, beroende på planens komplexitet.
Att ta fram en detaljplan kan ske genom standard-, utökat-, samordnat- eller begränsat förfarande. Här finns en beskrivning av processen vid ett utökat planförfarande.
Kungörelse
Om kommunen använder ett utökat förfarande när en detaljplan tas fram, ska allmänheten informeras genom en kungörelse.
En kungörelse är ett offentligt meddelande och ska innehålla:
- Var planförslaget finns tillgängligt
- Hur länge samrådet pågår
Samrådsredogörelse
Kommunen sammanställer alla synpunkter som kommit in från samrådet i en samrådsredogörelse. Där beskrivs synpunkterna och hur kommunen har tagit ställning till dem.
Underrättelse
Innan granskningen börjar ska kommunen informera om detaljplaneförslaget. Det görs genom en underrättelse på kommunens anslagstavla.
De som berörs av planen får också ett direkt meddelande med information från underrättelsen.
Granskning
Granskningsutlåtande
Efter granskningen sammanställer kommunen de inkomna skriftliga synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet innehåller även kommunens svar och eventuella ändringar av planförslaget.
Antagande
En detaljplan kan antas om marken bedöms vara lämplig för den planerade användningen.
Vid ett utökat förfarande fattar vanligtvis kommunfullmäktige beslutet. I vissa fall kan beslutet istället tas av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden.
Laga kraft
Laga kraft innebär att ett beslut inte längre kan överklagas. En detaljplan får laga kraft tidigast tre veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.