Projektet Södra brottet drevs av Skövde kommun och finansierades till största delen av statliga bidrag (90 procent). Syftet var att gynna fågellivet i ett nedlagt kalkbrott väster Skövde tätort
Södra brottet är ett före detta kalkbrott som efter att det lades ned blev ett tätortsnära grönområde. Delar av området blev 1992 ett fågelskyddsområde och i början på 2000-talet genomfördes åtgärder i våtmarken för att skapa häckningsöar och livsmiljöer för fåglar. För drygt 20 år sedan byggdes även ett tak på utsiktsplatsen med informationsskyltar och bord och bänkar för att tillgängliggöra platsen. Vissa röjningar har utförts med några års mellanrum i området men annars har större delen varit under igenväxning och inga betesdjur har varit i området på länge.
Inom projektet öppnades våtmarkerna i Södra brottet kraftfullt genom avverkningar, stubbfräsning och fortsatt bete. Grävningar gjordes både i sjön och i branterna. Det gör att både vatten och kalkstensväggarna syns betydligt mer från utsiktsplatsen än när projektet började.
Åtgärderna i projektet syftar i första hand till att stärka fågelvärden i området samtidigt som allmänheten informeras om fågel och kulturvärden från den tillgängliga utsiktsplatsen. Samarbete sker med Skövde fågelklubb och Platåbergens Geopark. Projektet har potential att gynna drygt 10 rödlistade fågelarter.
Varför restaurera eller skapa våtmarker?
Sedan framförallt 1800-talet har vi dikat, torrlagt eller odlat upp större delen av våtmarksarealen i Sverige. Det har gjort våtmarker till en bristvara i landskapet.
- Våtmarker hör till våra mest artrika naturtyper och är livsmiljö för många av våra groddjur och fåglar.
- Våtmarker kan även rena vatten från kväve och fosfor som annars kan leda till övergödning.
- Våtmarker även binda växthusgaser samt bidra till grundvattenbildning.
Våtmarker har alltså många funktioner som vi människor behöver.